I år är det 100 år sedan vi fick allmän rösträtt för både kvinnor och män i Sverige, så jag tänkte att det är ett bra ämne att prata om här i podden! Jag skrev en artikel och i poddavsnittet läser jag upp den artikeln. Jag läser inte exakt som det står, utan jag försöker göra språket lite mer naturligt att lyssna på.
Become a Patron!
Artikel
När fick Sverige allmän rösträtt? Allmän rösträtt betyder att alla människor har lika rätt att rösta i allmänna val. Det kan låta som en enkel fråga att besvara, men det beror faktiskt på exakt vad man menar med allmän rösträtt.
År 1909 (nitton-hundra-nio) skrev till exempel tidningen Dagens Nyheter att "Sverige har infört allmän rösträtt" det året. Men det som egentligen hade hänt då var att man inte längre behövde vara rik för att få rösta. Innan år 1909 fick man nämligen bara rösta om man hade tillräckligt mycket egendom, tjänade över en viss summa pengar, och betalade skatt. Och fortfarande var det bara män som fick rösta.
Men först ska vi gå bakåt lite i historien. Sverige har alltid varit en monarki, och kungen har historiskt haft mycket makt. Sedan 600 år tillbaka, alltså ända sedan 1400-talet (fjorton-hundra-talet), har Sverige också haft ett parlament. Det svenska parlamentet kallas för riksdagen. Då bestod det av fyra olika grupper som skulle representera folket - adel (de rikaste), präster, borgare och bönder. Adeln, de rikaste människorna, hade förstås störst makt i riksdagen.
Oftast var det kungen som bestämde mest, men för 300 år sedan hände något. År 1719 (sjutton-hundra-nitton) bestämde man att riksdagen i stället skulle ha störst makt. Det här systemet varade i 50 (femtio) år, och kallas för frihetstiden. Det fanns till och med två politiska partier - hattar och mössor. Sedan gjorde kung Gustav III (Gustav den tredje) en statskupp, och tog tillbaka makten.