SSP #87 – Svensk språkmelodi

Svenskans språkmelodi är ofta något som folk gillar med det svenska språket. Ibland är det till och med därför man väljer svenska. Melodin, eller intonationen, kommer från ordaccent, betoning och dynamik, och det är de här koncepten som jag förklarar i det här avsnittet! Det är inte bara kul att veta, det är också viktigt att förstå. Dels för att själv prata naturligt, och dels för att förstå när svenskar pratar!

Become a Patron!

Transkript

(Obs! Det här är transkriberat talspråk. Informella stavningar och konstruktioner förekommer!)

Så, idag ska jag prata om svensk intonation. Och inte bara intonation, utan också betoning och dynamik i svenska. Och intonation, det är alltså melodin i språket. Och alla språk har en intonation, alla dialekter har en intonation. Intonation betyder helt enkelt..det är alltså melodin.

Så..och det är ofta nånting som folk gillar med svenska, och ibland är det till och med det som gör att man börjar lära sig svenska, för att man gillar melodin, man gillar intonationen. Men det är inte bara nånting som låter fint, utan det är också faktiskt väldigt viktigt att förstå hur intonationen fungerar, och speciellt hur det fungerar med betoning och dynamik.

Och av nån anledning, jag vet inte varför, men det här är inte nånting som man lär sig så ofta i till exempel kurser och så, utan när man tar en kurs så brukar man fokusera på att skriva, man brukar fokusera på att läsa, det brukar vara böcker och grammatik och sånt.

Jag tycker inte att det är bra att börja med att läsa och skriva i ett språk, och speciellt inte med svenska. För det finns mycket som man inte kan förstå om man bara fokuserar på att läsa och skriva. Till exempel, liksom, hur nånting..hur ett ord låter. Det kan vara ganska annorlunda från hur man skriver det. Och om man inte vet reglerna för stavning på svenska så kommer man att säga fel när man pratar.

Till exempel om vi tar ordet "person". "Person". Och du hör ljudet [ʂ]. Men, det här ljudet stavas R-S. Så det stavas "peRSon", men man säger "peʂon". Inget R alltså, utan R. Men, nästan alla som börjar lära sig svenska, dom säger "per-son" eller "per-ʂon".

Och det finns andra saker, det finns stora skillnader mellan hur man skriver svenska och hur man pratar på svenska. Och en av dom stora skillnaderna, det handlar om betoning, och det handlar om ordaccent och dynamik. Så om vi tar en mening, till exempel, vi tar meningen:

• Man måste tänka på betoning när man lär sig svenska.

Så så skriver man den här meningen. Men, om jag skulle säga den här meningen på ett naturligt sätt, då skulle det bli:

• ma-måste-tänka-på beTOning nä-ma-lä-ʂej SVENSKA

…för hela transkriptet inklusive översättningar, klicka här!